Regeringen föreslår nu att det tillfälligt anpassade sjöfartsstödet för passagerarfärjor ska förlängas från den 1 januari 2021 till och med den 30 juni 2021. Blå Tillväxt anser att en förlängning är nödvändig för att den svenska färjetrafiken ska kunna överleva och har vid ett flertal tillfällen under hösten uppvaktat så väl infrastrukturministern som andra ansvariga politiker om detta.
– Vi är väldigt glada att regeringen lyssnat till Blå Tillväxt. Det är helt avgörande att stödet snabbt kommer på plats. Sjöbefälsföreningen har aktivt arbetat för att hitta lokala lösningar med i princip samtliga rederier, men utan stödet i botten klarar vi inte den situation vi hamnat i. Det är tillräckligt besvärligt som det är ändå, många av våra sjömän far mycket illa av att inte veta spelreglerna för framtiden. Vi önskar en snabb handläggning så att fler sjömän får en möjlighet att fira jul med en lugnare sinnesstämning, säger Mikael Huss, vd Sjöbefälsföreningen
– Då situationen inom färjetrafiken är akut hade vi helst velat se en förlängning under hela 2021. Branschen kommer ju knappast att hinna återhämta sig innan sommaren. Med det inte sagt att regeringens halvårsförslag till förlängning är fel. Tvärtom det är helt nödvändigt med en förlängning och ju snabbare det beslutas desto bättre. Det handlar om väldigt många personer som redan fått se sina kollegor bli uppsagda och som annars också kommer att förlora sina arbeten, säger Kenny Reinhold, ordförande Seko sjöfolk.
– Vi välkomnar detta beslut som är särskilt viktigt med hänsyn till den smittspridning vi nu ser och att vi därmed förväntar oss ett fortsatt minskat resande. I vanliga fall transporteras cirka 30 miljoner passagerare till och från Sverige med sjöfart, men under coronpandemin har vissa färjerederier sett upp till 90 procent minskning till följd av coronapandemin. Situationen har förstås slagit mycket hårt mot hela sjöfarten, men framförallt färjesjöfarten har varit särskilt hårt drabbad då man i sin affärsmodell transporterar både passagerare och gods. Vi får inte heller glömma att sjöfarten transporterar cirka 90 procent av vår import och export och att det är centralt för hela samhället att sjöfarten fungerar. Regeringens beslut möjliggör att sjöfarten kan ta del av det viktiga korttidspermitteringsstödet, vilket förhoppningsvis ger ett andrum för flera av våra svenska rederier, säger Anders Hermansson, vice VD Svensk Sjöfart.
Blå Tillväxt har haft ett möte med infrastrukturminister Tomas Eneroth för att diskutera sjöfartens situation under coronapandemin.
Rikard Engström, VD för Svensk Sjöfart, menar att infrastrukturministern visade på stor förståelse för det svåra läge som framförallt färjesjöfarten nu befinner sig i.
– Infrastrukturministern förstår de stora utmaningar som sjöfarten, och särskilt färjor med passagerartrafik, har på grund av coronapandemin. En viktig fråga som diskuterades under mötet var förlängningen av den tillfälliga sjöfartsstödsförordningen som är nödvändig för att sjöfarten ska kunna ta del av korttidspermitteringsstödet. Vi påtalade att utan förlängningen riskerar man att tvingas till ytterligare uppsägningar, något som kommer att påverka både besöksnäringen och industrin i slutändan. Infrastrukturministern hade dock goda förhoppningar om att en förlängning kommer att ske, vilket vi hoppas på för både sjöfartens och samhällets skull,säger Rikard Engström.
Under mötet diskuterades även de åtgärder som branschen och fackföreningarna tillsammans identifierat som prioriterade för att stärka den svenska sjöfarten.
– I dagsläget är vi bekymrade över den svenska flaggans attraktivitet då vi nu endast har 98 svenskflaggade fartyg. Att utveckla tonnageskattesystemet, ändra stämpelskatten till en stämpelavgift samt återinföra nettomodellen är åtgärder som måste genomföras om vi vill se en konkurrenskraftig och hållbar svensk sjöfart. Tomas Eneroth berättade att man har med sig dessa tre punkter i det långsiktiga arbetet framöver. Här och nu är det dock förlängningen av sjöfartsstödet samt en förändring av omställningsstödet som är viktigast för sjöfarten, säger Kenny Reinhold, ordförande Seko Sjöfolk.
Sjöfartsbranschen och sjöfartens fackföreningar har inom samarbetet Blå Tillväxts enats om tre viktiga och prioriterade frågor för en konkurrenskraftig och hållbar sjöfart. Dessa frågor får nu support av riksdagsledamöterna under allmänna motionstiden.
– Att flera riksdagsledamöter ger förslag om sjöfartsbranschens prioriterade frågor ser vi som mycket positivt. Vi hade dock önskat att regeringen redan hade vidtagit åtgärder då Blå Tillväxt uppmärksammat dem på problemen tidigare. Nyttan vore mycket stor för sjöfarten och kostnaden för samhället försumbar. Frågorna är avgörande för att sjöfarten ska kunna växa i Sverige i synnerhet med svensk flagg. Men de är också viktiga för hela den maritima näringen som är beroende av en konkurrenskraftig svensk sjöfart. Att återställa nettomodellen, utveckla tonnageskatten och ersätta stämpelskatten med en stämpelavgift är något som vi ser kommer att leda till både fler jobb och svenskflaggade fartyg. Sjöfarten är en central bransch som transporterar ca 90 procent av alla varor till och från Sverige på ett mycket energieffektivt sätt och därtill transporterar 30 miljoner passagerare till svenska hamnar varje år – om vi vill ha kvar svensk sjöfart och möjliggöra en tillväxt är dessa tre frågor helt avgörande, säger parterna i Blå Tillväxt.
Återställ nettomodellen
En av Blå Tillväxts viktigaste fråga handlar om sjöfartsstödet där det är centralt för sjöfartsbranschen att det finns en långsiktighet och förutsägbarhet. Flera riksdagspolitiker lyfter frågan om nettomodell eller sjöfartsstöd, däribland Maria Stockhaus (M), Jimmy Ståhl (SD), Cecilia Widegren (M) och Hans Rothenberg (M).
– Det är dags för en ökning av antalet svenskflaggade rederier. Sjöfartsstöd lämnas till arbetsgivare för skatt på sjöinkomster samt arbetsgivarens kostnader för arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift. De senaste tio åren har sjöfartsstödet legat på i genomsnitt 1,7 miljarder kronor per år. Enligt myndigheten Trafikanalys skulle inte rederier kunna bedriva den verksamhet som de gör i dag utan sjöfartsstödet, utan de skulle troligen flagga ut de fartyg som de i dag har i det svenska fartygsregistret. Ett stort problem är att rederier inte på förhand kan få besked om de är berättigade till, skriver Cecilia Widegren (M) bland annat.
Utveckla tonnageskatten – inför tonnageskatt 2.0
Tonnageskatten är en ytterligare viktig fråga som lyfts av flera riksdagspartier, däribland Hampus Hagman (KD), Jimmy Ståhl (SD), Hans Rothenberg (M), Magnus Jacobsson (KD) och Helena Gellerman (L). Blå Tillväxt har sedan länge arbetat för att tonnageskatten ska utvecklas. För bara en knapp månad sedan nämnde också Johan Büser, på ett webinarium anordnat av Blå Tillväxt, att man är på gång att utvärdera befintligt system vilket är en viktig grund för utvecklingen.
– Tonnageskattesystemet behöver förenklas och utvecklas så att fler kan omfattas. I dag gäller inte reglerna för fartyg som seglar inom svenska vatten mer än en fjärdedel av tiden under ett år. I dagsläget måste också fartygen ingå i systemet i minst tio år för att få ingå i systemet. Det innebär alltså att ett rederi måste vara säkert på att trafiken utanför svenskt vatten kommer att vara stabil under lång tid för att det ska våga ansluta till systemet, skriver Hampus Hagman (KD) bland annat i motionen ”En ännu bättre tonnageskatt”.
Ersätt stämpelskatten med en stämpelavgift
En tredje viktig fråga handlar om stämpelskatten som Blå Tillväxt önskar ska ersättas med en stämpelavgift som motsvarar de faktiska administrativa kostnaderna, något som Hans Rothenberg (M) bland annat föreslår.
– Ett flertal länder har avvecklat stämpelskatten i syfte att öka inflaggningen, då man i dessa länder noterat att stämpelskatten motverkar att fartyg kommer in under deras tonnageskattesystem och därmed minskar de samlade skatteintäkterna. Att ersätta stämpelskatten med en stämpelavgift som täcker den faktiska administrativa kostnaden för myndighetens arbete skulle vara en förbättring jämfört med nuvarande ordning, skriver Hans Rothenberg (M) i motionen ” Förbättrade möjligheter för den svenska sjöfartens konkurrenskraft”.
Publicerad: 2020-10-09
Under coronapandemin har sjöfartssektorn drabbats hårt med exempelvis upp till 90 procent färre resenärer i genomsnitt men också med lägre godsvolymer än normalt. Följderna har blivit omfattande varsel och uppsägningar. Regeringen beslutade den 16 juli att införa en tillfällig ändring för sjöfartsstödet som gör det ekonomiskt möjligt även för rederierna att korttidspermittera personal. Fackföreningarna Seko sjöfolk och Sjöbefälsföreningen samt branschorganisationen Svensk Sjöfart menar att det är absolut nödvändigt att förlänga den tillfälliga förordningen till den 31 december 2021. Parterna har därför skrivit en hemställan till infrastrukturminister Tomas Eneroth.
– Sjöfarten är oerhört viktig för samhället och transporterar cirka 90 procent av all import och export. Ett normalår transporteras även cirka 30 miljoner passagerare. Under pandemin har antalet passagerare men också frakterna minskat markant, vilket gjort att bland annat färjerederierna nu befinner sig i en mycket kritisk situation. För att färjerederierna ska finnas kvar även efter krisen måste regeringen förlänga den tillfälliga förordningen i sjöfartsstödet samtidigt som man förtydligar att stödet ska kunna ges även när ett rederi behöver anpassa trafiken och exempelvis lägga upp ett fartyg en kortare tid, säger Rikard Engström, VD Svensk Sjöfart.
Det är inte bara fackföreningar och branschorganisationer som har visat sitt stöd för sjöfarten och uppmanat regeringen att förlänga stödet. Under våren och sommaren skrev över 3000 personer på ett upprop för att rädda den samhällsviktiga sjöfarten.
– Att så många personer skrev på uppropet för att rädda den samhällsviktiga sjöfarten visar hur viktig sjöfarten är för många människor i samhället. Sjöfarten transporterar inte bara mängder av varor och passagerare, det är också en viktig arbetsplats för ca 10 000 ombordanställda och 100 000 i hela klustret runt omkring sjöfarten. Det är även för dem som viktigt att förordningen förlängs. Även om förhoppningen är att samhället snart ska kunna återgå till en mer normal situation, så finns det en överhängande risk att smittspridning av Covid-19 fortsätter under hösten och inledningen av 2021. Det finns därmed en risk för fortsatt legala begränsningar i trafiken även efter årsskiftet och det är därför vi föreslår en förlängning till just 31 december 2021, säger Kenny Reinhold, ordförande Seko Sjöfolk.
– Om rederierna tvingas varsla ännu fler på grund av att förordningen inte förlängs blir det mycket svårt att växla upp när det sedan krävs. Andra länder har fått denna möjlighet att anpassa trafiken och utan förordningen i juli hade många fler ombordanställda blivit av med sina jobb och fler verksamheter hade lagts ner, säger Mikael Huss, VD Sjöbefälsföreningen.
Den 31 augusti 2020 arrangerade Blå Tillväxt ett sjöfartspolitiskt webinar.
Politiker som deltog var Johan Büser (S), Anders Hansson (M), Jimmy Ståhl (SD), Magnus Jacobsson (KD), Jessica Thunander (V), Mikael Larsson (C) och Helena Gellerman (L).
Missade du webinaret kan du här se hela inspelningen igen.